Hypotermi under anestesi är för anestesisjuksköterskor ett välbekant problem som kan ge komplikationer och obehag för patienten. Aktiva omvårdnadsåtgärder krävs för att förebygga hypotermin. Varmluftstäcke är idag den vanligaste metoden för att värma peroperativt, men är i vissa situationer otillräcklig för att förebygga hypotermi. Syftet med föreliggande studie var att granska den vetenskapliga litteraturen avseende alternativa metoder för att förebygga Peroperativ hypotermi hos vuxna patienter kontra varmluftstäcke. Studien har genomförts som en litteraturstudie med tio kvantitativa artiklar.

Omvårdnad Självständigt arbete.

Bakgrund: Kroppstemperaturen skall mätas under de flesta generella anestesier föratt upptäcka hypotermi och hypertermi. Vid anestesi sjunker kroppstemperaturen.Peroperativ hypotermi har negativa konsekvenser för patienten.Anestesisjuksköterskan ansvarar för att övervaka patientens temperatur underanestesi.Syftet med studien var att utifrån litteraturen evaluera temperaturskillnaderperoperativt vid mätning av kroppstemperaturen på olika mätplatser hos patienten.Metod: Studien är en litteraturstudie med systematisk ansats. Artikelsökningarutfördes i PubMed, Cinahl och Scopus. Temperaturskillnaderna redovisas sommedelvärde, gräns för överensstämmelse ±1,96 SD och 95 % konfidensintervall.Resultat: Efter kvalitetsgranskning inkluderades 23 artiklar. Resultatet är indelat itre kategorier: Temperatur vid bukkirurgi, temperatur vid kardiopulmonell bypasssamt temperatur vid övrig kirurgi.

Hypotermi är en vanligt förekommande komplikation under anestesi och är förenad med en rad negativa kosekvenser som kan orsaka lidande hos patienten. Att förebygga hypotermi under anestesi är anestesisjuksköterskans huvudansvar. Syftet med studien var att undersöka anestesisjuksköterskans strategier för att förebygga hypotermi i samband med anestesi. Studien är en kvalitativ intervjustudie där 4 anestesisjuksköterskor deltog. I resultatet framkom det att anestesisjuksköterskans planering kring de värmebevarande omvårdnadsåtgärderna var beroende av bland annat patientens ålder och vikt samt typ av operationsingrepp och operationslängd.

Patienterna på en intensivvårdsavdelning ligger i riskzonen för oavsiktlig hypotermi. De tidigare identifierade riskgrupperna är bland annat förekomst av kontinuerlig hemodialys, vissa sederande läkemedel, stor mängd intravenös vätska samt kirurgiska ingrepp i generell anestesi. Hypotermi har negativa konsekvenser för patienterna som ökad blödningsrisk, försämrad sårläkning samt kardiologisk påverkan. Syftet med studien var att undersöka förekomsten av hypotermi hos intensivvårdade patienter. En retrospektiv deskriptiv studie på 583 vuxna patienter som vårdades på en intensivvårdsavdelning någon gång under 2009 genomfördes.

SAMMANFATTNINGBakgrundVid ett cancerbesked ges mycket information som kan ge psykologiska reaktioner hos patienten.  Att ge individuellt stöd, information och ett bra bemötande är viktigt för att patienten ska känna sig trygga och delaktig i sin vård.SyfteAtt utvärdera bröstcancerpatientens upplevelse av information, stöd, bemötande och delaktighet i samband med sitt återbesök hos kontaktsjuksköterska efter operation på Bröstmottagning.MetodEn tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats då huvudfokus var patientens upplevelse av information, stöd, bemötande och delaktighet. Patienterna fick svara på en elektronisk enkät direkt efter sitt återbesök på mottagningen. Totalt svarade 48 patienter på enkäten.Resultat Resultatet visade en mycket hög nöjdhetsgrad bland bröstcancerpatienter vad gäller information, stöd, bemötande och delaktighet i samband med återbesöket hos kontaktsjuksköterskan efter bröstkirurgi. Äldre kvinnor var mer nöjda med informationen jämfört med de yngre.

Oavsiktlig perioperativ hypotermi är vanligt förekommande och beror på anestesimedlens hämmande verkan på temperaturregleringen kombinerat med en exponering i kall miljö. Upp till 90 % av patienterna upplever hypotermi perioperativt. Skilda fysiologiska effekter på kroppen kan uppstå varierande från vasokonstriktion och en känsla av att frysa, till hjärtstillestånd och död. Syftet med studien var att beskriva omvårdnadsåtgärder vid oavsiktlig hypotermi, som uppstår i samband med att patienter genomgår ett operativt ingrepp i anestesi och/eller analgesi. Studien gjordes som en litteraturstudie, där 25 artiklar analyserades. Resultatet visade att varmluftstäcken var det mest effektiva för att förebygga, men även lindra och behandla oavsiktlig hypotermi.

Oavsiktlig lindrig hypotermi förekommer hos upp till 60 % av de patienter som genomgår en operation. Hjärnans förmåga att reglera kroppstemperaturen under ett operativt ingrepp påverkas av läkemedel som ges under anestesi. De åtgärder som vidtas innan och under operationen för att minska temperatursänkning är ofta otillräckliga och behöver förbättras. Idag finns få rutiner för hur oavsiktlig lindrig hypotermi skall undvikas för att minska det lidande som kan uppstå då patienten oavsiktligt utsätts för avkylning perioperativt. Syftet med studien var att påvisa de risker och effekter som uppstår i samband med oavsiktlig lindrig hypotermi perioperativt, samt att belysa framkomna skyddande faktorer.

IntroduktionDet är väl känt att varje patient som opereras riskerar att drabbas av hypotermi peroperativtoch postoperativt. Hypotermin medför stora risker för patienten med bland annat ökadinfektionsbenägenhet, ökad blödning och försämrad metabolism. Vidare bidrar det till ökad frekvens av shivering med alla dess komplikationer. Att kunna förebygga hypotermi både vid öppen och laparaskopisk kirurgi är en viktig uppgift för anestesisjuksköterskan.SyfteSyftet med denna studie var att undersöka om anestesisjuksköterskan med hjälp av ettvarmluftstäcke i form av ett tubtäcke och en luftvärmeblåsare peroperativt kan förhindrauppkomsten av Peroperativ hypotermi vid gynekologisk laparaskopisk kirurgi samt om detta minskar patientens lidande i form av mindre shivering och frysning postoperativt.MetodI denna studie randomiserades patienterna till att antingen få ett varmluftstäcke peroperativteller sedvanlig behandling. Patienternas kroppstemperatur registrerades kontinuerligtperoperativt och postoperativt.

Oavsiktlig lindrig hypotermi förekommer hos upp till 60 % av de patienter som genomgår en operation. Hjärnans förmåga att reglera kroppstemperaturen under ett operativt ingrepp påverkas av läkemedel som ges under anestesi. De åtgärder som vidtas innan och under operationen för att minska temperatursänkning är ofta otillräckliga och behöver förbättras. Idag finns få rutiner för hur oavsiktlig lindrig hypotermi skall undvikas för att minska det lidande som kan uppstå då patienten oavsiktligt utsätts för avkylning perioperativt. Syftet med studien var att påvisa de risker och effekter som uppstår i samband med oavsiktlig lindrig hypotermi perioperativt, samt att belysa framkomna skyddande faktorer.

SAMMANFATTNING Bakgrund En vanlig komplikation i samband med anestesi är att patientens temperatur sjunker under 36°C, vilket orsakar en svår påfrestning för patienten och det är därför av största vikt att anestesisjuksköterskan har kunskap om hypotermi och hur det kan förebyggas. Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att jämföra olika metoder för att förebygga oavsiktlig hypotermi hos vuxna i samband med anestesi. Metod Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie utan metaanalys. Resultat Ett flertal metoder för att förebygga hypotermi framkom. Både preoperativ uppvärmning och uppvärmda infusions- och spolvätskor hade i stort en förebyggande effekt gällande intraoperativ hypotermi.

Hypotermi, en sänkning av kroppens kärntemperatur under 36°C, är en oönskad men vanlig komplikation under den perioperativa perioden. Det är förenat med en rad negativa konsekvenser som kan orsaka lidande för patienter och innebära ökade vårdkostnader. Svårigheterna med att på ett enkelt och effektivt sätt förhindra hypotermi utgör ett hinder i vården och nya produkter utvecklas därför kontinuerligt. En viktig del i anestesisjuksköterskans arbete är att bevara patientens kroppstemperatur så nära det normala som möjligt. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva olika metoder som är lämpliga för anestesisjuksköterskan att använda för att förhindra hypotermi hos vuxna i det perioperativa förloppet.

Oavsiktlig hypotermi är ett ämne som hamnat i skymundan i den hektiska intraoperativa fasen för anestesisjuksköterskan. Patientens nedkylning påbörjas redan vid de preoperativa förberedelserna. En salstemperatur under 22?C är den vanligaste orsaken till hypotermi hos patienterna och deras kroppstemperatur bör inte understiga 36,5?C. Förebyggande åtgärder som att använda värmefiltar, salstemperatur på 22?C-23?C, varma infusioner i blodvärmare, inte exponera mer hud än nödvändigt samt postoperativt använda sig av värmetak.

Abstract Syftet med denna studie var att påvisa effekter av ofrivillig hypotermi samt beskriva anestesisjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för att belysa vilka förebyggande faktorer som bibehåller normotermi i den perioperativa vården. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklarna har sökts via Cinahl och Medline. Studiens resultat baserades på sjutton vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats, dessa grupperades under olika teman. Resultatet redovisas i följande huvudteman fysiologiska effekter, komplikationer, perioperativa teamet, aktiv uppvärmning, administrering av intravenösa vätskor, miljön i operationssalen samt riktlinjer för bibehållande av normotermi.

 Bakgrund: Många av patienterna som opererats kommer till den postoperativa enheten med en mild hypotermi, vilket kan leda till en rad olika komplikationer. Det finns flera dokumenterade värmebevarande omvårdnadsåtgärder som kan förebygga hypotermi hos patienterna. Däremot behöver kunskapen om anestesisjuksköterskors erfarenheter av värmebevarande omvårdnadsåtgärder belysas.Syfte: Syftet var att beskriva anestesisjuksköterskors erfarenheter av värmebevarande omvårdnadsåtgärder för att förebygga hypotermi.Metod: En kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats. Ett strategiskt urval gjordes och insamling av data skedde genom intervjuer som spelades in på band. Kvalitativ manifest innehållsanalys valdes som analysmetod.Resultat: Vilka värmebevarande omvårdnadsåtgärder som valdes berodde inte enbart på anestesisjuksköterskan, utan ekonomi och andra yrkeskategorier påverkade beslutet.